När det inte händer något…

Jag är så himla otålig och jag vet att det inte är någon bra egenskap. Det brukar oftast resultera i att jag slutar och gör något annat. Främst när det gäller min mat. Jag vet att man ska hålla i men varför tänker hjärnan som vill ha snabba synliga resultat.

Nu är det 1 vecka kvar av semesterformen och stressen som ökar i kroppen när det inte händer något synligt på kroppen är så jobbig. Jag vet att det är en kort tid, 8 veckor och att jag förväntade mej att mycket mer skulle hända. MEN nu är det bara att inse att det tar tid och att jag måste fundera ut vad som egentligen är realistiskt. Jag är 45 bast, har fött 3 barn (var av 2 samtidigt) pendlat upp och ner i vikt och varit utbränd. Vad är det egentligen jag förväntar mej av min kropp!?!??!

Det ska jag fundera på denna kommande vecka och sen sätta upp mål med fokus på min träning och inte på min kropp!

Morotskaka a la kostschema

Känner ibland att det är lätt att ta till en shake och lite nötter som mellanmål men efter ha ätit det två gånger om dagen i snart 7 veckor så behöver man lite alternativ. Så jag testade att baka en morotskaka som är helt ok mellis enligt mitt kostschema.

Morotskaka
40 g mixade havregryn
¼ tsk kardemumma
¼ tsk kanel
½ dl rivna morötter
1 tsk kokosolja (rapsolja)
½ dl sötströ
½ tsk bakpulver
1 ägg
Lite salt

Frosting:
150 g minikeso
Några droppar citron
1/3 dl sötströ

Rör ihop allt till en smet. Häll i IKEA glasmatlåda och grädda i 200 grader i 10-12 minuter. Under tiden rör ihop frosting genom att mixa keso, citron & sötströ.

Låt kakan svalna och klicka på frostingen.

Jag gjorde en dubbel sats som blev perfekt i min lilla hjärtaform och den delade jag i 10 bitar där jag fick en bit och resten av familjen åt alla de andra 😀 Men det var helt okej som mellis och som en nyttigare helgfika.

Hejdå juli!

Vilken juli det blev! Lite semester och sen nu flera veckors jobb och en utmaning på det som heter duga. Men det är roligt och när man sitter och tittar tillbaka på bilderna i mobilen känner jag att det varit en sommar med många fina minnen. Många som jag kommer plocka fram och minnas när det känns lite tungt eller jobbigt.

Mycket fokus på mat och träning har det blivit, och det är ju kanske inte så konstigt när man deltar i en tävling som just handlar om träning och hälsa. Det har hänt så mycket saker med kroppen och det är en skön känsla i kroppen när man känner att man orkar och att man faktiskt orkar lyfta lite tyngre än vad man gjorde för bara en månad sedan.

Tävlingen pågår i 15 dagar till och jag kommer göra mitt allt för att komma i mål. Det är nära nu, men ändå så långt bort. Men varför skynda, jag har ju resten av livet på mej och vad som händer sen, vet ju ingen!